Hur ärvs hårfärg
•
Vilken hårfärg man föds med avgörs av andelen melanin i hårstrået. Melanin är ett färgämne (pigment) som produceras i så kallade melanosomer (soma = kropp), ett slags blåsor som finns i cellerna. Dessa blåsor bildas av melanocyter (cyto = cell), som med hjälp av sina långa ”cellarmar” fördelar melanosomer till olika celler i kroppen.
Det färdigtillverkade melaninet kan också bara ligga i melanosomerna och vänta på sin tur. För att hela den här processen ska fungera krävs det en hel massa proteiner som hjälper till med produktion och transport.
Det är våra gener som kodar för vissa av dessa proteiner. De ger upphov till den variation i både hår-, ögon- och hudfärg vi har mellan olika folkgrupper och olika individer.
Två typer av melanin
I princip brukar man tala om två typer av melanin: svart melanin (eumelanin) och rött melanin (feomelanin). Eftersom varje cell i kroppen innehåller en unik uppsättning av DNA så avgörs graden av pigmentering efter den produktion av melanin
•
Hårfärg
Med hårfärg avses vanligen färgen på människans huvudhår.
De naturliga hårfärgerna är svart, brun (många nyanser), cendré (askblond), blond och rödblond. När människan åldras blir håret grått. Vissa personer kan med tiden få mycket ljust, nästan vitt hår. Hårfärgen är en viktig faktor för att identifiera en person och brukar därför anges i pass och signalement.
En person med blont hår kan kallas blondin och en brunhårig kan kallas brunett. Ginger är ett mer slangbetonat uttryck för en rödhårig person. Dessa benämningar syftar vanligen på kvinnor med hårfärgen i fråga, men används i mindre utsträckning numera även om män.
Människans naturliga hårfärg är ärftlig. De dominerande hårfärgerna är därför olika i olika regioner och etniska grupper, men eftersom människor i alla tider rest och bildat familj i nya omgivningar kan man inte dra säkra slutsatser om en persons ursprung på basen av utseendet.
Med hjälp av kemiska hårfärgningsmedel kan hår numera färgas
•
Gen för grått hår funnen
Plötsligt dyker de upp. De gråa hårstråna nästan smyger sig på ochibland verkar de komma bara över en natt. Vissa har en grå kalufsredan vid 40 års ålder medan andra verkar behålla sin hårfärg ändain på ålderdomshemmet.
Att det finns en ärftlig komponent till närde grå håret dyker upp är känt sedan länge men exakt vilka genersom påverkar har man inte känt till. Nu har forskare för förstagången kunnat identifiera en gen som påverkar att hårettappar sin färg. Har man en viss variant av just den här genen så ökar sannolikheten för att man ska få grått hår tidigt i livet.
Resultatet kommer från ett stortforskningsprojekt där man undersökt de genetiska faktorerna sompåverkar, inte bara grått hår, utan all hårbeklädnad på huvudet ochi ansiktet.
Stor genetisk kartläggning
De brittiska forskarna vidUniversity college London har analyserat dna från över 6000människor. Personernas genanalys har sedan jämförts med derasutseende – vid vilken ålder de blev gråhå