Hur firas persiskt nyår
•
Allt att veta om Nowruz det persiska nyåret
Nowruz, Nowrouz, Novruz, Nawrouz, Nouruz, Nawrouz, Nauryz, Nooruz. Oavsett vad det uttalas, den persiska nyårsfestivalen av Nouruz (den nya dagen) är den vackraste, största och mest färgstarka iranska festivalen. Detta vårfirande symboliserar återfödelsen och länken mellan människa och natur.
Beskrivs av den persiske astronomen och poeten från 11-talet Omar Khayyam som "världens förnyelse" går Nowruz tillbaka tusentals år åtminstone till Achaemenidiska eran. Nowruz är en av mänsklighetens äldsta högtider och nu firas det av miljontals människor.
Låt oss prata mer om Nowruz ursprung och ceremonier.
Viktiga detaljer om Nowruz:
- När: Det firas strax efter vid vårdagjämningen, då dag och natt är lika långa.
- traditioner: Många firar med Haft-Sin-bordet, besök av vänner och familj, vårstädning och fräscha kläder.
- Längd: 13 dagar, avslutande med Sizdah Bedar, då människor tillbringar dagen utomhus
När är Nowruz?
Som den äldsta o
•
Persiskt nyår
När är det persiska nyåret? Hur ser det persiska nyårsfirandet ut? Firanden av högtider och folkliga traditioner i Sverige och Norden är ett av Nordiska museets kunskapsområden. Här får du veta mer om det persiska nyårsfirandet som många i Sverige och Norden firar.
Norouz är det persiska nyårsfirandet och nyåret infaller på vårdagjämningen. Nouruz markerar början på något nytt och välkomnar solens återkomst.
Alla iranska folk firar nyår vid samma tidpunkt, oberoende av var i världen man befinner sig. Nyårsfirandet är inte starkt religiöst präglat, men Koranen och diktläsning har en plats i firandet.
I Sverige växer det persiska nyårsfirandet för varje år. Eldfesten i Kungsträdgården i Stockholm påstås i media vara det största norouz-firandet i världen.
Firandet kan pågå i två veckor. Festligheterna börjar med Eldfesten den sista tisdagskvällen för året. Eldar tänds, som människor lekfullt hoppar över samtidigt som man läser en ramsa. Den riktigt stora
•
Nouruz
- För det kurdiska nyåret, se Newroz.
Nouruz[1] (persiska: نوروز för 'ny dag', translittereras även nowruz) är en högtid som firas för att välkomna våren och solens återkomst av olika iransk- och turkisktalande folk, främst perser, kurder, balucher, azerier, zazaer, tadzjiker, kirgiser, uzbeker, turkmener, kazaker, pashtuner och hazarer. Nouruz kan även kallas för det persiska nyåret. I Turkiet ses nouruz/newroz som en politiskt laddad kurdisk högtid, är omgärdad med restriktioner och var helt förbjuden fram till 1995.[2]
Nouruz infaller på vårdagjämningen och räknas som officiell nyårsdag i Iran, Irakiska Kurdistan, Azerbajdzjan, Turkmenistan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Afghanistan, Kazakstan och Kirgizistan.[3]
Nouruz är en sekulär högtid och härstammar från förhistorisk tid. Historiskt sett är den nära förknippad med zoroastrismen som var statsreligion i de persiska rikena under antiken: akemenider, parther och sasanider. För zoroastrier är