Hur lättar dermatologer
•
Hudsjukdomar i ett konsthistoriskt perspektiv
Man behöver inte vara konstintresserad dermatolog för att fascineras av alla synintryck som en noggrann inspektion av huden kan ge. Normalvarianter i relation till ålder, kön, etnicitet och livsstil är oftast lätta att identifiera, men komplexiteten i synintrycken av en hudsjukdom gör det ibland svårt att »se skogen för alla träd«. Dermatologer tränas därför i ett systematiskt tillvägagångssätt så att lokalisationen och utbredningen av hudförändringarna kopplas ihop med en virtuell dissektion av representativa lesioner avseende huvudsakligen engagerade hudkomponenter (epidermis, dermis, subkutis, hudbihang, kärl, etcetera) och mest sannolik sjukdomsprocess (inflammation, infektion, allergi, genetisk defekt, tumörväxt, etcetera). De samlade intrycken från en sådan grundlig analys jämförs sedan med en minnesbank av upplevda och inlärda exempel på hudsjukdomar under devisen: »En bild säger mer än tusen ord«.
Bilden har en så central roll
•
Stor variation hos maligna hudmelanom
I början av 1960-talet var melanom ovanliga och kunskapen begränsad. »En mörk hudförändring som växer, kliar, blöder och dödar« var ett känt uttryck för medicinstudenterna.
På 1970-talet började melanomtjocklek mätas. WHO meddelade att tunna melanom (< 1 mm) ofta botades, och arbetet med tidig upptäckt av melanom påbörjades.
Beskrivningar med hjälp av ABCD-kriterier började användas för att känna igen de melanom som är asymmetriska i färg och form, och senare tillkom E-kriterier för att framhålla betydelsen av förändring över tid (E för evolution). För nodulära melanom, som kan vara symmetriska och ha en sparsam pigmentering, användes EFG-kriterierna (elevated, firm, growing).
Under 2000-talet har en mer generell användning av dermatoskopi bland dermatologer fått allt större betydelse för att öka den diagnostiska precisionen och möjliggöra tidigare diagnos, men även för att minska andelen onödiga excisioner. Vid dermatoskopi kan asymmetri
•
Teledermatoskopi ger snabbt svar vid misstänkt cancer
Dermatoskopet visar hudförändringen i kraftig förstoring. En alkogel läggs på linsen och med hjälp av polariserande ljus som tar bort reflexer syns avvikande strukturer i huden.
– Dermatoskopet gör det möjligt att upptäcka förändringar som man inte kan se med ögat, säger Jan Lapins.
Lägre kostnader
Ett ST-arbete från 2018 av läkaren Frida Björnro vid Danderyds sjukhus visar att bland de hundra senaste bilderna från S:t Eriks vårdcentral hittades åtta maligna melanom, som opererades bort inom en vecka. Studien visar också att färre godartade lesioner togs bort. För varje melanom opererades sex godartade lesioner, vilket kan jämföras med förväntade femton till trettio opererade lesioner per melanom inom primärvården.
Dessutom leder metoden enligt studien till färre besök hos hudspecialister, minskat antal uppdrag för patologlaboratorierna och i slutändan lägre kostnader för både sjukvård och patienter.
– Det är ett kul arbets