Hur många uttrar finns

•

Utter

Den drar i regel upp bytena på land, men stora byten kan ätas direkt i vattnet. En vuxen utter behöver ungefär 1,5 kg mat per dygn.

Trivs i floder, sjöar och vid havsstränder

Uttern är revirhävdande, och hanens revir kan omfatta upp till 45 kilometer längs en flod eller strand. Honornas revir är mindre, och ligger vanligtvis inom en hanes revir. Uttern trivs i floder med låg vattennivå och med tät växtlighet längs strandlinjen, men också längs havsstränder och i sjöar. På vintern slår uttern gärna kana i snön. Detta har tidigare tolkats som lek, men det kan också vara en form av doftmarkering. På sommaren doftmarkerar den i stället genom att gnida bakkroppen mot marken och markerar med spillning och sekret från analkörtlarna, detta har en karakteristisk tranliknande lukt. Uttern har sin lya i naturliga håligheter i strandkanten, gärna med en ingång under vatten. Det händer även att uttern gräver ut ett bo på egen hand, men det är ovanligt.

Uttern är vanligen tystlåten oc

•

Uttrar

Uttrar (Lutrinae) är en underfamilj i familjen mårddjur.

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Arterna i underfamiljen har en långsträckt kropp, korta extremiteter och simhud mellan tårna, en lång och kraftig svans samt ett avrundat huvud med trubbig nos. Hos uttrarna finns de största arterna av familjen mårddjur med en längd av cirka en meter och en vikt av 22 till 45 kilogram (jätteutter och havsutter). Liksom hos andra mårddjur är hanar en bit större än honor. Pälsen kan vara brun- till gråaktig över hela kroppen eller försedd med små prickar eller med ljusa områden vid halsen och buken. Uttrar har med ungefär 1000 hår per kvadratmillimeter en av de tätaste pälsarna i djurriket. På grund av pälsens uppbyggnad – långa hår skyddar en tät och mjuk underpäls – kan dessa djur vistas länge i vatten, då pälsen inrymmer ett isolerande skikt av luft. Uttrarna kan sluta sina små näs- och öronöppningar när de dyker.

Utbredning och habitat

[redigera | redigera wikitex

•

Uttern anses nu livskraftig i Sverige

I dagsläget är uttern klassad som “nära hotad” i den senaste rödlistan, som är från 2020. Efter 17 år med ett eget åtgärdsprogram och tack vare minskande miljögifter, förbättrade livsmiljöer, mindre jakt och minskad risk för trafikolyckor så har uttern klarat sig allt bättre i Sverige under 2000-talet. Så pass bra att föreningen Rädda uttern lades ned 2015. Nu kan det även bli aktuellt att ta bort uttern från nästa rödlista, som kommer 2025.

– Glädjande nog har uttern ökat över hela landet. Vår bedömning är att arten är livskraftig, och den kan falla ur rödlistan vid nästa rödlistningstillfälle förklarar Henrik Thurfjell, organismgruppsansvarig SLU Artdatabanken.

Annons

Sprider sig i landet

Det finns ungefär 4 000 uttrar som är tillräckligt gamla för att kunna reproducera sig i Sverige och de sprider sig till nya områden i Götaland och Svealand. Det går också allt bättre för uttern i Norrbotten.

– Uttrarna återhämta