Hur många överarmsben
•
Överarm
Överarm (latin: brachium) är i människans kropp det första segmentet i den övre extremiteten. Överarmen avgränsas upptill (proximalt) av axeln eller skuldran och nedtill (distalt) av armbågen och underarmen. Överarmens muskulatur fäster i dess enda benöverarmsbenet (humerus).
Överarmens muskler kan uppdelas i armbågsledensflexormuskler på överarmens framsida och extensormuskler på överarmens baksida. Bland de viktigaste skelettmusklerna i den förra gruppen ingår m. biceps brachii, m. coracobrachialis och m. brachialis och i den senare m triceps brachii
Överarmens två muskelgrupper avskiljs av två septum (septum intermusculare mediale och laterale) och omges av fascia brachii. Den främre muskelgruppen kan uppdelas i ett djupt muskellager och ett ytligt. M. biceps brachii och m. coracobrachialis tillhör de ytliga musklerna och m. brachialis de djupa.
De båda muskelgrupperna kallas varandras antagonister. M. biceps brachiis synergist är m. brachioradiali
•
Armbåge
Armbågens anatomi och funktion
Armbågen är en komplex led bestående av tre ben, överarmsbenet (humerus) samt underarmens två ben, strålbenet (radius) och armbågsbenet (ulnae). Dessa tre ben skapar egentligen tre leder som fungerar som en enhet, armbågsleden. Armbågen stabiliseras dels av skelettets uppbyggnad samt ledband och omgivande muskulatur. Vid armbågen passerar tre stora nerver (Medianus, radialis och Ulnaris). Dessa nerver styr muskelfunktion och känsel till handen och underarm. Rörligheten är mkt stor i armbågen, dels en gångjärnsrörelse när man böjer och sträcker på armen samt dels en rotationrörelse som samverkar med handledens rotation. Full rörlighet i armbågen är viktig för handens funktion som arbetsredskap och sinnesorgan. Har man nedsatt rörlighet i armbågen påverkar detta vårt dagliga liv väldigt mycket. Kan man inte böja armbågen kan handen ej utföra sysslor som t.ex. att knäppa knappar, tvätta sig, äta eller svara i telefon. Kan man inte sträc
•
Överarmsben
| Överarmsben, fram- och bakifrån. | |
Överarmsbenet (latin: humerus) är i människans skelett ett långt ben i armen mellan skulderbladet (scapula) och underarmsbenen, strålbenet (radius) och armbågsbenet (ulna).
Överarmsbenets huvud (caput humeri) ledar i axelleden (art. humeri, art. glenohumeralis) mot skulderbladets ledpanna (fossa glenoidalis). Denna led stabiliseras av musklerna i rotatorkuffen och friktionen i leden mildras genom de bursor som omger den. På den överarmsbenets huvud finns två tuberkler (rundade utskott): tuberculum majus på den yttre sidan om huvudet och tuberculum minus på framsidan.[1] På de två tuberklerna har rotatorkuffens muskler sina fästen.[1]
Överarmsbenets övre del är rund i genomskärning men dess nedre är trekantig.[1] Där emellan finns en grund fåra (sulcus nervi radialis) i vilken nervennervus radialis och artärenarteria profunda brachii löper.[1]
I armbågsleden bildar överarmsbene