Hur bildas försurningen
•
Havsförsurning
Havsförsurning
Havförsurning påverkar marina arter, ekosystem och deras tillhörande tjänster starkt. Den ökande mängden vetenskapliga bevis leder till ökad medvetenhet bland beslutsfattare på internationell nivå. Till exempel är minskning av havsförsurning och att åtgärda dess effekter ett av målen för FN:s 2030-agenda för hållbar utveckling.
Människans koldioxidutsläpp och havets försurning
Koldioxidkoncentrationen i atmosfären har ökat med 40 procent sedan början av den industriella revolutionen, ett skifte från 280 till över 400 ppm idag. Denna trend förväntas fortsätta i en takt som främst beror på befolkningstillväxt, teknologi- och näringsutveckling samt politiska förhållanden. Koldioxidökningen har väl dokumenterade konsekvenser för jordens klimat, men den har också dramatiska konsekvenser på havet, då den ökar havsförsurningen.
När koldioxiden absorberas av havet, blir det en grundläggande förändring av havsvattenskemin. Då koldioxid reagerar med vatten
•
Försurning innebär att pH-värdet sänks i naturen på grund av mänsklig påverkan. Hur stor påverkan blir beror på om marken innehåller ämnen till exempel kalk som har möjlighet att neutralisera det sura. Stora delar av Sverige är tyvärr känsligt för surt regn.
Orsak
Orsaken till försurning är ofta förbränning av fossila bränslen. Vid förbränning bildas svaveloxider och kväveoxider. Dessa gaser sprids ut i atmosfären där de reagerar med vattenånga och bildar svavelsyra och salpetersyra. Dessa syror faller ner som regn och orsakar försurningen.
I Sverige orsakas den största delen av försurningen av andra länder runt Östersjön. Deras föroreningar blåser in över Sverige och regnar ner över oss.
Den högre halten av koldioxid i atmosfären gör att pH-halten i världshaven sjunker. Koldioxiden löser i sig i vattnet och bildar kolsyra.
Miljöproblem med försurning
Bild: pics_kartub / Pixabay License
Det sura regnet påverkar metallföreningar i marken. En del av metallförening
•
Försurning av sjöar och vattendrag
Svavel från kol och olja ger surt regn
Kol, olja och naturgas benämns fossila bränslen. Fossila bränslen innehåller en mindre mängd svavel. I samband med förbränning frigörs svavel i form av svaveldioxid (SO2). Om rökgaserna inte renas sprids svaveldioxid till atmosfären där den omvandlas till svavelsyra, vilket sänker pH-värdet. I atmosfären kan de sura ämnena transporteras hundratals kilometer innan de når marken med nederbörd och vindar.
Vegetationen motverkar kvävets försurningseffekt
Kvävets roll i försurningen är mera komplex. Kväveoxider (NOx) släpps ut vid all typ av förbränning, vilket beror på en reaktion med det kväve som naturligt finns i luften. Kväve når marken i form av nitrat (NO3), vilket är ett begärligt växtnäringsämne. Kväveoxider bidrar därför bara till försurning i ett läge där vegetationen inte förmår att ta upp mera kväve. Detta brukar benämnas kvävemättnad.
Indirekt kan dock kvävets gödande effekt bidra till försurning