Hur gör man pulskontroll
•
Olika metoder för HLR
Från början fanns ett flertal olika sätt att utföra hjärt-lungräddning (HLR) på, dels kunde det variera från land till land, men framför allt så skilde sig HLR åt beroende på ålder. Under 2005 så försökte man standardisera detta samt att man även försökte förenkla. Den metod man kom fram till var 30-2 metoden. Svenska HLR rådet valde dock att inte anta denna metod fullt ut varpå utbildare framför allt utbildar på två olika sätt i Sverige. Dels de som följer Svenska HLR rådet som valde att inte följa internationella riktlinjer och dels de som utbildar enligt internationella riktlinjer. Inför 2010 revidering så har Svenska HLR rådet sagt att de kommer att anta internationella riktlinjer. Skillnaden är framför allt att Svenska HLR rådet valde att ha kvar pulskontrollen. Vid undersökningar har det visat sig att sjukvårdspersonal missar att det finns en puls i 40 procent samt att de hittar en puls vid 10 procent av fallen när det inte finns en puls. Dom här siffror
•
I strävan efter att effektivisera träningen söker vi hela tiden efter nya, gärna vetenskapliga metoder. Att kontrollera hjärtfrekvensen eller pulsen är ett sätt.
För att pulskontroll ska ha något värde, gäller dock två förutsättningar:
1. Att vi har en säker metodik för att mäta pulsen.
2. Att vi har kunskap för att kunna utnyttja och omsätta den information som pulsmätningen ger.
Intresset för pulsmätning under träning har under senare tid fått nytt liv, främst tack vare introducerandet av den finska pulsklockan Polar. Den har i motsats till tidigare mätare visat sig vara ett pålitligt instrument och är idag marknadsledande i Europa och USA.
Här följer några exempel på hur du tillämpar pulsmätaren
Hur man bestämmer maxpuls
Efter en ordentlig uppvärmning med progressiv stegring under cirka 10 min, ökar du farten succesivt upp till den hastighet du automatiskt väljer vid ett korttidspass (mjölksyratröskeln) - bibehåller farten under ca 2 min, ökar farten ytterligare under ca 2 mi
•
Pulspalpation, pulsmätning - Översikt
Hjärtfrekvensen styrs av det autonoma nervsystemet, sympatikus och parasympatikus. Sympatikus ökar hjärtfrekvensen och parasympatikus sänker, via vagusnerven, frekvensen. Impulsen startar normalt i sinusknutan i höger förmak och fortleds sedan genom retledningssystemet ut i hjärtmuskeln som stimuleras till att dra ihop sig och pumpa ut blodet i kroppens artärer.
Den normala hjärtfrekvensen hos vuxna är mellan 50-100 slag/minut. En frekvens under 50 slag/minut kallas bradykardi och över 100 slag/minut kallas takykardi. Orsaken till bradykardi kan till exempel vara förgiftningar, syrebrist eller nedkylning. Feber, fysisk ansträngning, smärta och stor vätskeförlust eller blödning kan ge takykardi.
Pulsfrekvensen varierar också normalt över dygnet. Vid sömn är pulsen lägre än under vakenhet.
Hjärtrytmen är normalt regelbu