Det bor över 2,6 miljoner människor i Sverige som är minst 60 år gamla. Av dessa bor 900 000 ensamma, vilket motsvarar närmare 35 procent av hela gruppen.
Av de ensamboende är nästan 600 000 kvinnor och drygt 300 000 män.
– De flesta är antingen änkor, änklingar eller skilda. Men det är stora skillnader mellan både kvinnor och män och mellan olika åldersgrupper, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.
Hon är en av författarna till rapporten "Efter 60. En beskrivning av äldre i Sverige". I den publicerar SCB en stor kartläggning av Sveriges äldre, bland annat med uppgifter om hur de bor och med vilka.
Fördelning av de ensamboende efter civilstånd
| Kön | Ålder | Ogift (%) | Gift (%) | Skild (%) | Änka/änkling (%) | Antal |
| Kvinnor | | | | | | |
| | 60–69 år | 34 | 4 | 47 | 15 | 155 500 |
| | 70–79 år | 17 | 3 | 40 | 40 | 200 400 |
| | 80–89 år | 7 | 2 | 22 | 69 | 157 400 |
| | 90+ år | 5 | 1 | 11 | 83 | 57 400 | •
Sex av tio svenskar känner sig ensamma – vanligast bland unga vuxna och i storstäderna
Ensamhet är ett växande samhällsproblem som blir allt mer uppmärksammat, inte minst i kölvattnet av pandemin. Idag är 40 procent av hushållen i Sverige ensamhushåll, i storstäderna är andelen ännu högre. WSP har under flera års tid studerat hur bebyggelse och planering av gator och torg påverkar människors upplevda ensamhet. Freija Carlstén är landskapsarkitekt på WSP, och belyser vikten av att i ett tidigt skede tänka kring sociala frågor när nya områden eller stadsdelar renoveras och planeras.
– Ensamhet har stor betydelse för hälsan och det är viktigt att alla aktörer som kan påverka utvecklingen bidrar med sin del. I våra undersökningar ser vi tydliga mönster där boendeform, storlek på samhälle och tillgång till trygga mötesplatser spelar roll. Det är faktorer som vi som planerar samhällen och bostadsområden behöver ha med oss, säger Freija Carlstén.
Enligt WSPs senaste undersökning från 20
•
Publicerad:
Kategori: Nyhet
Ensamheten är högre i vissa grupper av befolkningen, bland annat bland yngre och äldre personer. Det visar en kartläggning som är en del av uppdraget om ofrivillig ensamhet, och som har överlämnats till regeringen.
Folkhälsomyndigheten har sammanställt data och forskning för att belysa hur förekommande ensamhet är, vilka grupper som är mest utsatta och vilka samband som finns mellan ensamhet och hälsa. Resultatet visar att ensamheten i Sverige är störst i grupperna äldre och yngre, ensamstående, personer som har en funktionsnedsättning samt personer som står utanför arbetslivet på grund av sjukskrivning eller arbetslöshet. Bland ensamstående uppger till exempel nästan hälften av alla personer besvär av ensamhet, jämfört med var femte person av de som är sammanboende.
– Det påstå