Hur mycket vetemalt ingår
•
Hoegaardenkopia
Om du har en syrarast eller inte får du själv bestämma.
Personligen tycker jag inte att det behövs för en wit-bier.
Däremot en weissbier vinner mycket på en "syrarast" eftersom man vill få fram den speciella syrliga nejliketonen som är så karaktäristisk för en tysk veteöl.
Min senaste wit (för ett år sedan) som blev ruskigt god så gjorde jag så här.
50% pilsnermalt, 50% puffat vete
Proteinrast : 50°C i 20 minuter,
betaamylasrast: 62 °C i 30 minuter.
alfaamylasrast: 72 °C i 30 minuter.
Humle o kryddor på 21 liter:
35 g Spalter Select pellets 4,4 % 60 min
10 g krossad koriander 20 min.
20 g krossad koriander 10 min
15 g pomerans bitar 10 minuter
Salter
½ tsk kalciumklorid i mäskvattnet, 3 ml mjölksyra i 20 liter lakvatten
Jäst
Hoegaarden egen odlad, ½ liter förkultur
11 dagars primärjäsning, 6 dagar på sekundär.
Tappad på fat.
Jag vet inte hur den skulle klarat sig i en domarbedömningen, men
•
ekstedt skrev:Vört från 70 % (säg) vetemalt och resten kornmalt (pilsner och ev. lite Münchner). Dela upp i två jäshinkar och jäs med
1W. Weizenjäst (t.ex. Weihenstephaner)
1N. En neutral ale-jäst (t.ex. Safale US-05)
Dvs en vetevört med tysk veteölsjäst resp alejäst. Det experimentet har vi gjort ett par gånger.
En anleding till att göra det är att försöka göra en öl av typen "amerikansk veteöl" som enligt
vad man kan gissa från öltypsdefinitionerna i princip är en vetevört som jäses på "vanlig" ale-
jäst.
Ja, vad skall man säga? Det blir annorlunda för det "typiska" med kryddnejlika etc är inte där.
Dock har jag fått för mig att om man hävdar att det alltid går att säga "kunde ha varit färskare"
om en veteöl så gäller det inte så för en US-05 som jag ser det. Snarare var min senaste upplevelse
att den ölen som jästes på det sättet hade mått bra av att ha fått lagras lite längre.
My hope is hops
•
Olika typer av öl
Underjäst
Underjäst tillhör arten Saccharomyces pastorianus (ursprungligen Saccharomyces carlsbergensis). I det här fallet splittras jästkedjorna vid knoppningen, vilket gör att de inte flyter upp till ytan i samma utsträckning som överjäst.
Efter avslutad jäsning sjunker jästcellerna till botten, därav namnet underjäst.
Underjäst bildar inte lika mycket aromatiska ämnen under jäsningen och används därför främst för att brygga öl med medelstark arom, t.ex. lager.
Spontanjäst
Det finns mängder av andra släkten och arter av jäst som kan användas för att brygga öl.
Många av dessa brukar kallas vildjäst och ses av de flesta ölbryggare som ett oönskat inslag i jäskällaren. Det finns dock vissa bryggerier som medvetet använder sig av vildjäst i sin tillverkning, genom att ”in