Hur är indikatorn okey

  • Okej tidning
  • Okey spel
  • Cronbachs alfa
  • hur är indikatorn okey

    • •

    LUFTENS GASER

    Ovanför våra huvuden finns ett 10 mil högt lager med luftmolekyler. Detta lager, som ligger mellan jordytan och rymden, kallas atmosfär. Atmosfären består av:

    Bild: Oskar Uggla / UgglansNO

    Kväve, N2 (78 %)

    Atomerna i många gaser sitter ihop två och två till molekyler. Kväve är ett sådant exempel. Kväve är ett grundämne med det kemiska tecknet N.

    Kvävgas reagerar inte så lätt med andra ämnen så luften i matförpackningar byts ut till kvävgas vilket gör att maten håller längre. Flytande kväve används för att snabbfrysa mat. Kvävets viktigaste användningsområde är gödseltillverkning.

    Syre O2 (21 %)

    Syre är ett grundämne som är väldigt reaktivt vilket innebär att det gärna reagerar med andra ämnen. Kemiska föreningar med syre kallas oxider till exempel koldioxid. Som gas i atmosfären sitter syrets atomer ihop två och två.

    Syre är ett livsviktigt ämne för organismer. Syret bildas i fotosyntesen som växterna använder för att omvandla solljus till ene

    •

    Fps 1ms eller 4ms

    @Natas666: Detta med "1 ms " eller "4 ms" är något av de mest missförstådda specarna någonsin. En gång i tiden var "1 ms" en okey indikator på att att skärmen var avsedd för spel. Inte för att något nödvändigtvis var "1 ms" utan för att marknadsavdelningarna satte sådana siffror i syfte att kommunicera att skärmen var avsedd för spel, till skillnad från alla andra skärmar som hade högre siffror i specen.

    Idag är utbudet av spelskärmar bredare och gränserna mycket mer flytande. Därför gäller det att matcha skärm efter behov. Vill du ha en skärm med så lite eftersläp som möjligt bör du överväga skärmar med någon form av eftersläpsreducering. Ifall du är ute efter en skärm i största allmänhet och vill ha spelkapacitet så är fråga om "4 ms" ett svar som kan skrivas som "det beror på vad du ute efter?".

    Tar upp ämnet i bildskärmsguiden avsnitt 18–20: https://www.sweclockers.com/artikel/22594

    Bild från a

    •

    SKL kontrollerade aldrig att statistiken var jämförbar

    SKL gjorde aldrig någon kvalitetsgranskning för att säkerställa att man jämfört väntetider med samma startdatum och att länderna rapporterat in jämförbara medicinska diagnos­koder. SKL tog inte heller någon hänsyn till att OECD:s databas är uppbyggd så att länderna tillåts rapportera in avvikelser, vilket gör att statistik från databasen inte kan jämföras rakt upp och ner.

    Sjukhusläkarens granskning av SKL:s rapport­­ ”Svensk sjukvård i internationell­­ jäm­förelse” visar att de svenska väntetiderna skulle bli veckor och månader längre för vissa diagnoser om SKL rapporterat­ de svenska väntetiderna till OECD på samma sätt som Danmark, Norge och Finland.

    Rapporten ”Svensk sjukvård i internationell jämförelse” som är en uppdatering av en tidigare rapport, är framtagen av SKL:s avdelning för  Ekonomi och Styrning och skriven av ekonomen  Roger Molin som tagit hjälp av  Einar Sjölund på samma avdelning  för datainsamling och stat