Hur många kommer inte
•
Skolchefernas larm: Många elever kommer inte in på gymnasiet i Kiruna och Gällivare
Barn- och fritidsprogrammet: 4 i Kiruna respektive 5 i Gällivare.
Bygg- och anläggningsprogrammet: 26 respektive 16.
Ekonomiprogrammet: 30 respektive 24.
El- och energiprogrammet: 28 respektive 16.
Estetiska programmet: 13 i Kiruna, finns inte i Gällivare.
Fordonsprogrammet: 16 respektive 26.
Försäljning- och serviceprogrammet: 3 i Gällivare, finns inte i Kiruna.
Hotell- och turismprogrammet: 7 i Kiruna, finns inte i Gällivare.
Hantverksprogrammet frisör: 6 i Kiruna, finns inte i Gällivare.
Industritekniska programmet: 22 respektive 16.
Introduktionsprogrammen: 39 respektive 37.
Naturvetenskapsprogrammet: 14 respektive 18.
Restaurang och livsmedel: 6 i Kiruna, finns inte i Gällivare.
Samhällsvetenskapsprogrammet: 29 respektive 28.
Teknikprogrammet: 14 respektive 9.
VVS- och fastighetsprogrammet: 8 i Gällivare, finns inte i Kiruna.
Vård- och omsorgsprogrammet: 5 respektive 7.
Käl • Senast uppdaterad: 2024-11-29 Drygt 81 procent av alla elever som börjar på ett yrkes- eller högskoleförberedande program på gymnasiet går ut med en godkänd gymnasieexamen. Knappt var femte elev slutför inte sina studier eller går ut med ofullständiga betyg. Alla gymnasieprogram är idag treåriga men vissa studier fördelas på fyra eller fem år. Sådana gymnasieprogram innefattar främst riksidrottsprogram men en förlängd studietid kan även bero på att elever byter program eller tar ett studieuppehåll. Av de elever som sommaren 2024 haft fem år på sig att fullfölja sina gymnasiestudier, det vill säga de elever som påbörjade sina studier hösten 2019, var det drygt 81 procent som tog en gymnasieexamen. Omkring 11 procent slutförde inte sina studier och cirka 8 procent gick ut gymnasiet utan fullständiga betyg. Det innebär att knappt var femte elev avslutade sina gymnasiestudier utan en gymnasieexamen. Av de elever som inte slutförde gymnasiestudierna gjorde knappt två tredjedelar sitt • Trycket på högskoleplatser är högre än någonsin. Men nästan 30 procent hoppar av sin utbildning redan under första terminen vilket kostar lärosätet, samhället och studenten stora pengar. –Avhopp är problematiskt på många olika sätt. Lärosätet får inte sina pengar för utbildningsplatsen, samhället förlorar på att utbilda en individ som inte kommer jobba inom området och studenten förlorar privatekonomiskt eftersom man har tagit studiemedel, säger Staffan Andersson, universitetslektor i fysik vid Uppsala universitet som har forskat på avhopp. De allra flesta avhopp sker det första året på högskolan. Av samtliga högskolenybörjare höstterminen 2011 fanns endast 71 procent kvar som registrerade i högskolan vårterminen 2012. Avhoppen är störst bland de som läser fristående kurser, och större bland de som läser generella program än bland dem som läser program som leder till yrkesexamen. Tittar man på examensfrekvensen,
Här hoppar flest av
Flest avhopp från fristående kurser