Hur många jular var
•
Allt färre snöiga
jular i Sydnärke
Det råder inte längre någon tvekan om att klimatet är på väg att förändras. Forskningen är nästan helt enig om orsaken, våra koldioxidutsläpp. Men även om man kan ha olika åsikter om vad förändringen beror på är det svårt att bortse från statistiken, insamlade väderdata. Snön och kylan kommer ofta senare än förr, vilket ger oss färre vita jular.
Går man tillbaka 50 år i statistiken går det att se ett rätt tydligt mönster. Vi har delat upp i två 20-årsperioder. En i början och en i slutet Men även i perioden i mitten, 1994 till 2003, var det rätt många gröna jular om man jämför med perioden innan. Det går att se på kartbilden längst ner i artikeln.
Alla väderstationer i området har inte obrutna väderdata lagrade för 50 år. Vi redovisar de som har det.
Minst snöfattigt i Askerunds kommun
Vill man ha snö på julen i Sydnärke är det störst chans i Askersunds kommun, rent statistiskt, även om antalet snöjular kraftigt minskat även där.
I
•
Julvärd
Julvärd kallas den programpresentatör (hallåa) som presenterar TV- eller radiotablån på julafton.[1] Utöver programpresentation kan julvärden tala om exempelvis julen som högtid och vad den kan innebära. Det kan vara direktsänt eller förinspelat.[2]
Utvecklingen i TV i Sverige
[redigera | redigera wikitext]Den första personen som finns onämnd som värd på TV under julafton är Gerd Almgren från julafton 1959.[3][bättre källa behövs] Under kommande årtionden varierar julvärdskapet från år till år.
När Sveriges Radio/TV (senare Sveriges Television) övergick till att ha två kanaler, kom julvärden att förekomma i TV 1. Arne Weise har blivit mycket förknippad med rollen eftersom han återkom som julvärd i flera år med början 1980. Sedan 2003 har det återigen varit olika personer som fått presentera julaftonens tablå. Efter att Weise slutat som julvärd på SVT återkom han som julvärd på webb-TV-kanalen News55 på julafton 2015.[4]
TV3 har också sporadi
•
Vita (och gröna) jular genom tiderna
Den vita ytan i kartan ovan utgörs av stationer i SMHI:s regi som har rapporterat minst en centimeter snö på julaftons morgon, i de gröna ytorna ryms stationer där snödjupet var mindre eller obefintligt.
Det finns luckor i rapporteringen av snödjup. Om du drar dig till minnes en julafton som minsann var grönare eller vitare än vad kartan visar så är det mycket möjligt att du minns rätt.
☃️
Mätning av snödjup i SMHI:s regi sker manuellt med hjälp av tumstock, linjal eller fasta mätkäppar.
Snödjupet mäts klockan sju på en någorlunda slät markyta utan drivbildning och avläses på centimeternivå.
Det rapporterade snödjupet ska helst avse medelvärdet från minst fem mätpunkter inom en radie av några meter och bör rapporteras dagligen. En del stationer rapporterar mer sällan, eller inte alls.
Så gjordes artikeln
Det data som används i visualiseringen ovan är hämtat från SMHI:s kvalitetskontrollerade arkiv och visar snödjup i met