Hur mår invandrare


  • Målet för folkhälsopolitiken är att minska och förebygga ojämlik hälsa i befolkningen.
  • Särskilt påfrestande är ofrivillig migration i form av flykt då den kan innebära många svåra trauman.
  • Utrikesfödda i Sverige, inklusive flyktingar, har högre risk för psykossjukdom och PTSD men lägre risk för alkoholberoende och suicid än.
  • hur mår invandrare
  • Ingen integration utan hälsa

    Sveriges befolkning består i dag till ca 20 procent av människor med utländsk bakgrund, och den årliga befolkningsökningen utgörs till cirka tre fjärdedelar av invandring. I takt med den -växande andelen invandrare ökar också antalet studier som under-söker invandrares hälsa. En genomgång av några studier och folkhälsorapporter ger en tydligare bild av hälsotillståndet för invandrare i Sverige. 

    Invandrare i Sverige mår sämre både fysiskt och psykiskt än övriga befolkningen. Invandrare från krigsdrabbade länder lider ofta av psyko-somatiska sjukdomar. Kronisk smärta, yrsel, matthet, andningssvårigheter (odia-gnostiserad KOL), hjärt–kärlsjukdomar samt ångest, oro, sömnstörningar, nedstämdhet och depression är vanligt förekommande hos invandrargrupper [1].

    Många invandrare har en negativ inställning till läkemedel, vilket tros bero på bristande kunskaper om läkemedelsanvändning. Andelen personer födda utanför Sverige avstod i dubbelt så stor

    Målet för folkhälsopolitiken är att minska och förebygga ojämlik hälsa i befolkningen. Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer som bor i Sverige.

    Gruppen utlandsfödda är heterogen och det finns skillnader i hälsa mellan personer från olika födelseregioner. Rapporten visar att vistelsetiden i Sverige har viss betydelse för hälsan.

    Rapporten är ett kunskapsunderlag för i första hand regeringen, men också för politiker och tjänstemän på regional nivå. Rapporten kan även vara relevant för andra statliga myndigheter med intresse för folkhälsofrågor och ojämlikhet i hälsa. Hälso- och sjukvården och andra områden i samhället som arbetar för att främja hälsa och förebygga ohälsa, och ge förutsättningar för en god hälsa på lika villkor,

    Migration

    Med migration menar vi en process där människor flyttar från en plats till en annan. Det kan vara inom ett land (intern migration), men oftast handlar det om att bosätta sig i ett annat land. Migrationen kan vara frivillig eller påtvingad. En del människor flyttar för att de har träffat kärleken, vill studera eller vill få ett bättre arbete. Andra människor tvingas på flykt på grund av konflikter, nöd och naturkatastrofer.

    Befolkningsrörelser och migration har alltid funnits. För hundra år sedan var Sverige framför allt ett utvandrarland, men mot slutet av 1900-talet blev det också ett land som människor flyttar till. Hur migration påverkar hälsan har uppmärksammats mer och mer sedan mitten av 2000-talet, både nationellt och internationellt.

    Vad gör Folkhälsomyndigheten inom området migration och hälsa?

    För att