Hur hjärnan utvecklas hos
•
Rätt ljus på mammas mage kan vara viktigt för fostret
– Upptäckten kan i förlängningen öppna möjligheter att med enkla medel som rätt ljusstimulering under graviditeten minska risken för neurologiska störningar i vuxen ålder, säger Lena Gunhaga, professor vid Umeå centrum för molekylär medicin vid Umeå universitet.
Det som forskargruppen vid Umeå universitet tillsammans med forskare i Cincinnati, USA, nu kan visa är att en ljusreceptor med namnet Opsin3, uttrycks i delar av det centrala och perifera nervsystemet redan under den tidiga fosterutvecklingen.
Molekyl spelar roll
Opsin3-molekylen har ett utbrett men distinkt uttryck som tyder på att den spelar en viktig roll i bildandet av olika nervceller, nervbanor och områden i hjärnan och ryggmärgen. Opsin3-uttrycket kan kopplas till ett flertal motoriska och sensoriska nervbanor som reglerar exempelvis
•
Så utvecklas hjärnan hos skolbarnet
De flesta av nervcellerna bildas under fostertiden men under barnaåren bildas många nya kopplingar, synapser, mellan olika nervceller. Synapsbildningen mellan nervceller är nödvändig för att vi ska kunna lära oss nya saker eftersom det gör att olika delar av hjärnan kan kommunicera med varandra och nya minnen skapas.
Hjärnan är som mest formbar fram tills vi är fem till sju år gamla och det är under barnaåren som vi har lättast att lära oss nya saker.
En sjuårings hjärna väger nästan lika mycket som den vuxnas. Synapsbildningen börjar plana ut och hjärnan växer inte så mycket mer och det uppstår en jämvikt mellan bildandet och försvinnandet av synapser.
Hjärnans vita substans ökar
Hjärnbarken, eller hjärnans grå substans, är som tjockast hos flickor vid 11 års ålder och hos pojkar vid 12 år. Efter det sker en minskning av den grå substansen medan den vita substansen ökar. Den vita substansen innehåller buntar av nervtrådar som sköter kommun
•
Det här händer i hjärnan under fostertiden
Redan i tredje veckan av fosterlivet kan den struktur som ska bli vår hjärna och ryggrad att skönjas. Embryot är då 0,2 mm långt och 0,01 mm brett och består av en platta med tre lager. Det översta lagret, som kallas ektodermet, är det som kommer att utvecklas till nervsystemet.
I ektodermets mitt, där nervceller och stödjeceller bildas, utvecklas först en fåra som sedan antar formen av ett rör, neuralröret. De grundläggande delarna av hjärnan bildas nu. I främre delen av neuralröret anläggs framhjärnan, mitthjärnan och bakhjärnan. Framhjärnan ansvarar för sådant som slutledningsförmåga, problemlösning och minnesfunktioner. Mitthjärnan vidarebefordrar elektriska signaler till sina slutdestinationer i hjärnan och bakhjärnan har hand om andning, hjärtslag och muskelrörelser.
Hjärnans celler bildas
En färdig människohjärna innehåller ungefär 86 miljarder nervceller och ungefär lika många stödjeceller, även kallade gliaceller. Från den ti