Hur starka värkar ctg
•
Igångsättning
Vanliga orsaker till igångsättning är:
- Vattenavgång sedan ett till tre dygn (beroende på om du är förstföderska eller omförderska) utan att du har värkar.
- Tvillinggraviditet.
- Minskad fostertillväxt.
- Havandeskapsförgiftning (preeklampsi).
- Diabetes.
- Graviditet som varat mer än 41 veckor.
- Sjukdom hos mamman.
- Sjukdom hos barnet.
Hur går en igångsättning till?
När du kommer till avdelningen träffar du en barnmorska som förbereder dig inför igångsättning även kallat induktion. Hen känner på din mage för att veta hur barnet ligger, lyssnar på fosterljuden med en tratt och kopplar på CTG fosterövervakning. Ibland behöver man göra ett ultraljud för att säkerställa barnets läge i livmodern och blodtryck samt puls kontrolleras. En vaginal undersökning utförs av en barnmorska eller läkare för att se hur mogen livmodertappen är. Bedömningen görs utifrån hur livmodertappen är riktad i slidan, hur mjuk den är samt om den är öppen. Utifrån livmodertappens mognad bestäms
•
Eftersom uterus aktivitet har stor påverkan på fostrets tillgång till syre är den lika viktig att beakta som fostrets hjärtfrekvens vid bedömning av en CTG-registrering. Frekvensen av kontraktionerna bör inte överstiga 4 till 5 per 10 minuter under en förlossning eftersom högre frekvens riskerar att påverka fostrets tillgång till syre, det är i värkpaus gasutbytet sker. Kontraktionernas duration och styrka är viktiga för effektiviteten. Under öppningsskedet varierar durationen mellan 30 och 60 sekunder, för att under utdrivningsskedet nå upp till 90 sekunder. Glesa och ineffektiva kontraktioner kan leda till dålig progress och en långdragen förlossning.
Det vanligaste sättet att registrerat uteruskontarktioner på är via en extern värkmätare (tokometer) som placeras på den gravida kvinnans bukvägg över uterus övre del (fundus). Registreringen visar kontraktionernas frekvens och duration men ger ingen information om styrkan. Ett annat vanligt sätt att få en uppfat
•
[column size="2/3"]
När livmoderns muskelvägg är avslappad passerar blodet fritt genom det intervillösa rummet. Under kontraktionen stiger trycket i uterusväggen och det venösa avflödet från intervillösa rummet minskar, för att vid starka värkar helt avstanna.
Blodflödet i spiralartärerna fortsätter tills trycket i intervillösa rummet blir lika högt som det intrauterina trycket. Då upphör flödet helt, och syrehalten och partialtrycket (PO2) sjunker i maternellt placentablod. Gasutbytet mellan mamma och foster reduceras under korta perioder i samband med varje kontraktion. Ett väl syresatt foster påverkas inte av den minskade tillförseln av syre. Ett mindre välförsörjt foster reagerar däremot bland annat med förändrad hjärtfrekvens.
I regel behöver fostret 60 till 90 sekunder mellan varje kontraktion för att återhämta sig från det minskade gasutbytet. Detta innebär att vid en frekvens överstigande 4 kontraktioner per 10 minuter finns risk för hypoxiutveckling. Vid fler än 5 värk