Hur såg slottet
•
Drottningholms slott
Riksänkedrottningen Hedvig Eleonora övertog slottet 1661 från sin svägerska Maria Euphrosyne av Pfalz. Dagen före nyårsafton, den 30 december 1661, brann det gamla slottet. Efter branden tog man tillfället i akt att skapa ett mer storslaget slott som skulle stå sig bättre i ett internationellt perspektiv. I en tid när Sveriges internationella ambitioner ökade, ställdes även högre krav på hur de kungliga slotten såg ut och var inredda.
Nicodemus Tessin d.ä. (1615–1681) hade gjort en studieresa i Europa åren 1651–53 och hade lärt sig hur ett representativt slott skulle se ut. Resultatet blev en till omgivningarna väl anpassad slottsbyggnad, med arkitektoniska inslag från förebilder i Frankrike och Italien. Inuti är trapphuset ett arkitektoniskt mästerverk där arkitektur, skulptur och måleri är sammanflätade till en vacker helhet. De götiska kungarna, som finns med i den skulpturala utsmyckningen av trapphuset, var en nationalistisk illustration av Sveriges stors
•
Tre Kronor (byggnad)
Tre Kronor (ursprungligen Stockholm eller Stockholms slott) var en borg och försvarsanläggning som utvecklades till slott och kungligt residens på Stadsholmen i Stockholm, enligt traditionen grundat av Birger jarl vid 1200-talets mitt. Anläggningen kom att kallas Tre Kronor efter 1588. Byggnaderna förstördes i Slottsbranden 1697, och på platsen uppfördes därefter det nuvarande Stockholms slott.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Kastalen
[redigera | redigera wikitext]Stadsholmen låg i passagen mellan den dåtida havsviken Mälaren och nuvarande Saltsjön och befästes tidigt. En pålspärr tros ha uppförts vid 900-talets slut och på 1100-talet tros en försvarsborg ha funnits här.[1]
En kastal vars äldsta delar arkeologiskt kunnat dateras till mitten av 1200-talet tros ha uppförts någon gång dessförinnan och efter härjningen av Sigtuna 1187, då behovet av att befästa Mälarens inlopp förmodas ha ökat. Denna kastal kom senare att utgöra grunden ti
•
Kungl. Slottet
När Sveriges gränser expanderade under första hälften av 1600-talet kom Kungl. Slottet att inrymma alla nyetablerade institutioner, av vilka många även i dag handlägger den svenska förvaltningen. Här kan bland annat nämnas Kansliet för utrikes ärenden och Räntekammaren, dagens Utrikesdepartement och Finansdepartement.
Ett modernt barockpalats
Under denna tid fanns det också en önskan att förvandla slottet till ett barockpalats enligt de då gällande byggnadsidealen. Detta förverkligades inte förrän sent 1600-tal när Karl XI (1654–1697) gav arkitekten Nicodemus Tessin d.y. (1654–1728) uppgiften att utföra en genomgripande renovering, som skulle ta bort de kvarvarande medeltida spår som byggnaden ännu hade.
Den första etappen av renoveringen skedde i norra längan av slottet, som byggdes på med två våningsplan mellan det nordöstra och det nordvästra tornet. Därefter revs tornhuvarna för att ge byggnaden ett mer horisontellt utseende med ett platt tak, och inrednin