Hur vi ärver våra
•
Det ligger i släkten
Själva ärftligheten ligger i en molekyl som heter DNA. Vårt DNA kallas även för vår arvsmassa eller den genetiska koden och är den bruksanvisning som behövs för att en individ ska skapas, växa, fungera och utvecklas. Vi ärver halva vår arvsmassa från vardera föräldern och varje individ blir en ny unik kombination av genetisk information. När en förändring (mutation) uppstår i arvsmassan läses koden av annorlunda och kroppens funktioner kan förändras. Ett sjukdomstillstånd kan uppstå när kroppens funktioner förändras till det sämre.
Genetiska sjukdomar
Till skillnad från en infektiös sjukdom som orsakas av en yttre faktor som exempelvis virus eller bakterier, är en genetisk sjukdom förprogrammerad. En ofördelaktig förändring har uppstått i arvsmassan, oftast för många generationer sedan. Förändringen har sedan förts över från förälder till avkomma som antingen själv kan drabbas av sjukdomen eller bli bärare av det förändrade anlaget.
Hos hundar har olika
•
Långt innan vi människor hade kunskap om DNA och gener så lade våra förfäder förmodligen märke till att barn ofta liknar sina föräldrar. Hur ärftlighet faktiskt fungerar på molekylär nivå fann forskare svaret på i mitten på förra seklet.
En förutsättning för ärftlighet är att DNA kan kopieras. Det sker kontinuerligt i kroppen – varje gång en cell delar sig. Alla celler oavsett funktion har därmed samma genetiska information. När könsceller sammansmälter blandas DNA från två individer och ger upphov till en helt ny individ.
Mendels ärftlighetslagar
På 1800-talet undersökte den österrikiska munken George Mendel hur egenskaper ärvs hos ärtor som han odlade i klosterträdgården. Mendel fastslog genetiska principer och myntade begrepp som vi använder än idag – till exempel att
•
Frågor om hur vi beter oss
Hänger utseende och personlighet ihop?
Om ett barn är mer lik sin pappa än sin mamma till utseendet, är chansen då större att barnet också har ärvt mer av personligheten från pappan? / Mirjam
Svar: Det är en intressant fråga som är långt ifrån klarlagd. Man ärver alltid lika mycket DNA från båda föräldrarna, men vilken kopia av respektive förälders dubbla anlag det blir som väljs är slumpmässigt. Därför kan det bli så att den ena föräldern råkar bidra med fler dominanta kopior som påverkar just utseendet och därför blir barnet mer likt (utseendemässigt) den föräldern. På samma sätt kan det vara med platser i arvsmassan som påverkar personlighet. Men om gener ligger nära varandra på kromosomerna så ärvs de oftast tillsammans. Detta skulle kunna leda till att barn som är mer lika ena föräldern till utseendet också har liknande personlighet. En annan möjlighet är att generna för utseende påverkar hur omvärlden bemöter oss, vilket i sin tur på