Hur mycket vattenånga kan

Luftfuktighet är ett mått på mängden eller andelen vattenånga som finns i luften. Luftfuktigheten kan anges antingen som absolut luftfuktighet, då den faktiska mängden vattenånga i g/m³ anges, eller som relativ luftfuktighet, då man anger andelen vattenånga i procent av den maximalt möjliga mängden vattenånga vid aktuell temperatur, den så kallade mättnadsånghalten.

Mätning av luftfuktighet

[redigera | redigera wikitext]

Alla mätningar av luftfuktigheten utgår ifrån att det finns en övre gräns för luftfuktigheten, som beror på temperatur och tryck. Om man då antingen tillsätter mer vattenånga (fukt) eller sänker gasens temperatur, kommer mängden vattenånga till sist att överstiga detta maximum och den överskjutande delen fälls ut som vattendroppar = kondens.

Ett instrument för att mäta luftfuktigheten kallas hygrometer. Mätvärdet kan uttryckas på två sätt: Absolut luftfuktighet och relativ luftfuktighet.

• Absolut luftfuktighet är vattnets massa p

  •

  luftfuktighet

  luftens ånghalt eller ångtryck. (Termen humiditet bör inte användas för luftfuktighet, eftersom den företrädesvis används för marks eller områdes fuktighet.) Luften tillförs ånga genom avdunstningen från hav och land. Mängden vattenånga i luften är därför beroende av gasutbytet med den underliggande ytan och dess egenskaper, samt av den omblandning som sker i lufthavet. Luftfuktigheten har stor betydelse för avdunstningen från både växter, djur, mark och vatten, för dagg- och frostbildningen, för molnbildningen och svamp(mögel)bildningen. Den övre gränsen för hur mycket vattenånga en luftvolym kan innehålla beror på luftens temperatur. Varm luft kan innehålla större mängd vattenånga än kall. En luftmassa som innehåller maximal mängd vattenånga sägs vara mättad (av vattenånga). Absolut luftfuktighet är mängden (massan) vattenånga per volymenhet luft. Specifik fuktighet är kvoten mellan vattenångans massa och den fuktiga luftens (dvs. samtliga gaser i luften) massa. Rel

  •

  Vattenånga

  Vattenånga är vatten i gasform, alltså ett av vattens aggregationstillstånd. Vattenånga bildas antingen när flytande vatten avdunstar eller när fast issublimerar. Vatten avdunstar lättare ju högre temperaturen är. Motsatt övergår vattenånga till vätska igen (kondenserar) lättare vid lägre temperatur. På jorden är vattenånga en av faserna i vattnets kretslopp i hydrosfären. Vattenånga är inte synligt för blotta ögat, men man kan se den indirekt, exempelvis som bubblorna i kokande vatten. "Synlig vattenånga" över kokande vatten är i själva verket inte ånga, utan kondenserade små vattendroppar i vätskefas (dimma) på samma sätt som molnen på himlen.

  Generella egenskaper

  [redigera | redigera wikitext]

  Den maximala mängden vattenånga luften kan innehålla vid en viss temperatur kallas mättnadsvärdet. Blir mängden vattenånga större än mättnadsvärdet övergår en stor del av vattenångan till vatten – kondenseras. Andelen vattenånga i luften kallas luftfuktighet, vilken ma