Hur rör sig växter
•
Växter kommunicerar med varandra genom lätt och kortvarig beröring
Velemir Ninkovic och hans kollegor presenterade nyligen en studie som visade att växterna känner av kemiska signaler från sina grannar och på så sätt kan förbereda sig på framtida konkurrens om ljus, vatten och näring redan innan den äger rum. Till exempel genom att satsa på tillväxt över respektive under jord.
Förutom kemiska signaler kan lätt och kortvarig beröring vara ett sätt för växten att känna av sina grannar. I den aktuella studien använde forskarna en mjuk borste för att stimulera bladen på potatis. Beröringen skadade inte växten på något sätt men däremot kunde man se att potatisplantor blev korta och mer kompakta samt att potatisbladen fick fler trikomer. Dessa små hår är viktiga för tillväxten. De minskar förlust av vatten och adsorption av solljus samt ökar upptag av koldioxid vilket påverkar fotosyntesen.
- Därför kan de växter som vidrörs av en granne anpassa sig till gran
•
Vattnets kretslopp och fotosyntesen
Faktablad
Solen driver vattnets kretslopp och skapar vindar och vågor. Genom fotosyntes och förbränning driver solen också kolets kretslopp.
Publicerad 25 mar, 2021 • 3 min att läsa
Nästan all energi kommer från solen. Solen tillför hela tiden ny energi till jorden, vilket i sin tur påverkar massor med processer på jorden. Det är energi från solen som driver vattnets kretslopp och som får vindarna att blåsa, vilket i sin tur ger vågor på haven.
Vindar uppstår när energi från solen sätter fart på luften i atmosfären. Först värmer solen jordytan, som i sin tur värmer luften precis ovanför. Den värmda luften stiger uppåt eftersom varm luft är lättare än kall. Undertrycket, eller tomheten, som skapas på platsen där luften steg gör att annan luft sugs dit: luften rör sig och vindar skapas.
Solen driver även vattnets kretslopp. När vattnet värms upp i sjöar och hav avdunstar det och bildar vattenånga som s
•
Rörelsefenomen hos växter
Denna artikel behandlar rörelsefenomen hos växter, i bemärkelsen växternas förmåga att utföra rörelser som medför en lägesförändring av någon del av växtkroppen, som stjälkar, blad, blommor, rötter, ståndare och fruktblad, samt och öppnings- och spridningsrörelser hos sporhus och frukter.
Växters rörelser är en del i ämnet växtfysiologi.
Vad är rörelser hos växter
[redigera | redigera wikitext]Alla livsföreteelser hos växter kan egentligen, eftersom växter är levande organismer, sägas vara förknippade med rörelse i en eller annan form. Exempelvis kräver växtens ämnesomsättning transport av näringsämnen från en växtdel till en annan. Till exempel upptas vatten genom rötterna och leds upp genom stammen och i bladen bildas kolhydrater som upplagras i andra organ, som rotknölar och stamknölar. Sådana diffusionsrörelser är dock inte direkt iakttagbara och behandlas inte närmare i denna artikel. Växandets fenomen i allmänhet, i meningen tillväxt gen