Hur mäter oktaver

För andra betydelser, se Ton (olika betydelser).

En ton är ett ljud med hörbar frekvens, tonhöjd. Toner spelar en avgörande roll inom musiken.

Beteckningar

Ton och oktavnamn

Se även Tolvtonssystemet, Kromatik samt Diatonik

Idag begagnar sig de flesta typer av musik, samt den moderna notskriften, av ett system baserat på tolv toner, samt deras oktavparalleller. Sju av dessa kallas för stamtoner, och motsvarar de vita tangenterna på ett piano. De övriga (de svarta tangenterna) kallas härledda toner. Stamtonerna är i tur och ordning, i det traditionella germanska systemet:

Se diskussionen nedan om tonen B och H.

De härledda tonerna uppstår genom höjningar och sänkningar av stamtonerna ett halvt tonsteg. Dessa markeras med kors- eller b-förtecken respektive.

• Vid höjning av en stamton lägger man ändelsen -iss till notnamnet enligt den tyska traditionen. Till exempel blir ett höjt g ett gi

  •

  Intonationsteori
  så vitt Sven Trebard vet

  There is a good description of scales at Wikipedia.

  Varför består en skala av 12 toner? För att förstå det måste man först förstå en del musikakustik, och här kommer en grundkurs.

  För att få ett vanligt ljud måste någonting svänga fram och tillbaka, och putta till luften så hårt att trycket på luften fortplantar sig till våra öron. Ett exempel är en gitarrsträng. Andra exempel är ett stämband och en stämgaffel. De fungerar i princip på samma sätt. När ljudet har skapats av gitarrsträngen, förstärks det av gitarrkroppen. På samma sätt förstärks stämbandsljudet av munhålan. Om man håller en stämgaffel mot ett bord kan man höra tonen. Den förstärks alltså av bordet.

  Frekvens är ett ord som beskriv

  •

  Mensur (musikinstrument)

  Mensur (från latin: ’’mensura’’; tyska ’’Mensur’’, engelska "measure", franska "mesure", italienska "misura") används för att beteckna olika musikaliska mått.

  Stränginstrument

  [redigera | redigera wikitext]

  Hos stränginstrument betecknar mensuren längden av den svängande delen av en sträng. Kortas en sträng av till hälften utan att dess spänning förändras stiger tonhöjden en oktav. Är den ursprungliga tonhöjden ostruket c (c°), blir den nya ettstruket c (c¹). Låter man enbart en tredjedel av strängens längd ljuda, blir tonen en oktav plus en kvint högre än den ursprungliga. Med utgångspunkt från c° erhålls därmed ettstruket g (g¹). En fjärdedels stränglängd ger tvåstruket c (c²) och en femtedel tvåstruket e (e²), och så vidare.

  Även vid full stränglängd skapar strängdelarna dessa toner i form av övertoner till grundtonen. Vid anslag av ostruket c erhålles således en hel serie med deltoner: c°, c¹, g¹, c², e², g², b², c³, d³, e³, och så vidare. De