Hur växter utvecklas
•
Fynd av fossil gör att forskare idag tror att det fanns bakterieliknande mikroorganismer redan för 3,5 miljarder år sedan, alltså ganska tidigt i jordens historia. För cirka 2,5 miljarder år sedan fanns mikroorganismer (cyanobakterier) som producerade syre. I slutet av prekambrium utvecklades i haven och andra vattensamlingar de första flercelliga djuren, växterna (alger) och svamparna.
Från hav till land
Vid början av kambrium hade livet i haven en explosionsartad utveckling. Från silur finns fossil av djur och växter som levde på land, ett stort steg i livets utveckling. Under devon utvecklades hos växterna en mängd olika växtgrupper som bildade skogar och andra växtmiljöer som täckte stora delar av kontinenterna. Devon är också fiskarnas tid. En rad nya fiskgrupper utvecklas. Insekter och groddjur är nya djurgrupper som med säkerhet fanns under devon, kanske redan under silur.
Reptilerna dyker upp
Under karbonperioden var klimatet fuktigt och stora sumpskogar bredde ut sig. D
•
Växternas evolution
Evolutionen av växter har resulterat i ökande komplexitet, från de tidigaste algmattorna, via bryofyter, lummerväxter och ormbunkar till de komplexa gömfröväxter och blomväxter som finns idag. medan de grupper som uppstod tidigare fortsätter att frodas, särskilt i de miljöer där de uppkom, har varje ny nivå av organisationskomplexitet till slut blivit mer framgångsrik än de föregående, enligt de flesta värderingsmetoderna.
De första algskummen på land formades troligtvis för 1200 miljoner år sedan. Under ordovicium, för ungefär 450 miljoner år sedan, dök de första landväxterna upp.[1] Dessa började dela upp sig i olika former under sen Silur, för ungefär 420 miljoner år sedan och frukterna av deras diversifiering syns med god detaljrikedom i fossila lämningar från tidig devon i Rhynie-flinta. Denna flintsten bevarade även små detaljer av tidiga växter genom att de omvandlades till sten i vulkaniska källor. Under mitten av devon fanns de flesta av de kara
•
Bild: sarangib / Pixabay License
Alla växter har fotosyntes. De kan omvandla solens energi till näring åt sig själva.
Bild: Oskar Uggla / UgglansNO
Detta kallas för fotosyntes och sker med hjälp av ett ämne som kallas klorofyll. Klorofyll ger växterna dess gröna färg. Av det socker som bildas i fotosyntesen kan växten sedan bilda andra ämnen som den behöver för att leva och växa.
På 1700-talet delade Carl von Linné in alla växter i två stora grupper. Denna indelning används fortfarande även om den är föråldrad.
1) Sporväxter (kryptogamer) som förökar sig med sporer. Hit hör alger, mossor och ormbunksväxter.
2) Fröväxter (fanerogamer) som förökar sig med frön. Hit hör bland annat barrträd, lövträd och växter som blommar.
Alger (sporväxt)
Bild: Aqua Mechanical / (CC BY 2.0)
Alger är troligtvis de första organismerna på jorden med fotosyntes. Idag finns det väldigt många olika arter av alger. Från encelliga organismer till andra som är flera meter höga.