Hur såg de gamla
•
Hur såg det egentligen ut i Gamla Varberg (Getakärr)?
Under åren har många arkeologiska undersökningar gjorts i Getakärr–Gamla Varberg. De flesta av dem har varit smala schakt genom det gamla stadsområdet. Vintern 2018–19 gjorde Arkeologerna en större undersökning nära ruinen av den gamla stadskyrkan. Om den undersökningen kan du läsa här. Med hjälp av de olika undersökningarna har Fredrik Johnsson på Varbergs kommun gjort en rekonstruktion av stadens utseende. Den är i vissa delar en fri tolkning, eftersom arkeologin inte kan ge oss alla detaljer. Men den ger en utmärkt bild av hur en halländsk småstad kunde te sig under medeltiden.
Arbetet med att bearbeta undersökningsresultaten fortsätter och vi kommer så småningom att presentera dem i en rapport. Under tiden kan du njuta av filmen!
•
Ska du ändra i konstruktionen behöver du ett godkännande från byggnadsnämnden.dengroth skrev:
Hej!
Har ett 1 1/2-plans trähus från början av 1900-talet med konventionellt snedtak. Funderar på att riva ner innertaket mellan övervåning och vind och öppna upp till nock. Vindsutrymmet är en dryg meter vid nock.
Nä, har aldrig sett en originalinredd övervåning från sekelskiftet som har varit öppen till nock, det viktiga då var att få så lågt i tak som möjligt för värmen skull. Kanske någon annan som har en annan åsikt?dengroth skrev:
Men då infinner sig frågan: Såg vindarna verkligen ut så förr i tiden? Var det öppet till nock?
Förstod inte riktigt frågan? Men byggnadskonsten var konservativ, behövde man lite utrymme uppe för förvaring byggde man det,dengroth skrev:
Är vindsbjälklag och en liten kallvind ett modernt påfund (när började man med det?) eller var det så från början? Har letat på forumet men inte hittat något svar. Någon som vet?
•
Se hur det såg ut hos dig förr i tiden – nu kan du ladda ner kartor från 1700-talet
– Vi har digitaliserat stomkartan som hör till generalstabskartan. Så nu finns den digital och nedladdningsbar för allt och alla, säger Mattias Schönbeck, utredare hos Riksantikvarieämbetet.
Med hjälp av kartorna kan man till exempel se var det förr fanns våtmarker eller ängar, något som är värdefullt vid restaureringar. Men också släktforskare kan få glädje av det gamla materialet som nu går lätt att ladda ner.
– Kartor är jätteintressant. Folk blev tokiga, säger Mattias Schönbeck.
Se mer om detta i klippet ovan!
Stomkartorna är i skalan 1:50 000 men grundar sig på äldre lantmäterikartor, storskiftes- och lagaskifteskartor i andra skalor.
De äldsta kartunderlagen är från cirka 1700, de yngsta från cirka 1900.
Nu finns de i digital form, nedladdningsbara i formaten jpeg eller tiff.
Källa: Riksantikvarieämbetet
Kartorna kan laddas ner via Naturvårdsverket hemsida.
Uppdaterad